Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Rudolf Wall, af Victor Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår fosterländska, folkliga upplysnings senare historia. Ty
hvad Rudolf Wall med det, som till sist blef hans stora
lifsgärning, först och främst åsyftade, var ljus och frihet i
alla samhällslager, lättandet af bördorna för de små och
förtryckta.
Efter hans oväntade frånfälle den 20 augusti detta år,
då han, efter endast några dagars sjukdom, plötsligt rycktes
bort från det världsvimmel, hvari han under många år
spelade en så verksam och framstående roll, tecknades
hans minnesruna mångenstädes i vårt land med varmt
erkännande och oftast innerlig sympati, ett godt och talande
bevis på, att han, hvilken, väl knappast kunnat undgå att
vid många tillfällen och på skilda håll uppväcka
vedersakare, dock, i stort sedt, äfven hos dessa icke kunde
förfela att framkalla aktning och beundran.
Och detta erkännande ägnades honom ej mindre från
sådana håll, där under hans lifsverksamhet de skarpaste
pilarna afskjutits.
En vackrare minnesvård reser sig ingen än sådan
O O
»dom öfver dödan man».
Född den 18 januari 1826 i Stockholm, började Rudolf
Wall redan vid tolf års ålder själf förtjäna sitt bröd först
som kontorsbiträde sedan som korrekturläsare i den tidens
mäktigaste pressorgan, i Aftonbladet. Efter hand steg han
i graderna och äfven i dettas skarpsynte ledares aktning
och förtroende samt utförde för denne åtskilliga arbeten
och uppdrag, ända tills han 1844 blef egen boktryckare
och 1847 själfständig tidningsutgifvare.
Det var med den på sin tid mycket bekanta och för
sin kvickhet allmänt värderade »Friskytten» (först utgifven
under namn af »Söndagstidningen») som Wall framträdde i
denna egenskap. Ägande till medarbetare den tidens både
skarpaste och kvickaste pennor (C. H. Rydberg, Johan
Johansson, B. H. Palmier, Johan Jolin, Talis Qualis, J. M.
Svea 1894. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
