Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Gustaf Edvard Klemming, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daren, som sällan behöfde fråga efter den underliga
företeelsens namn. Klemming hade blifvit en bland de mest
bekanta » stockholmsoriginalen ».
I många år, allt ifrån 1855, var Klemming jämväl
amanuens vid statens myntsamling och utbildade sig
därunder till en ansedd myntkännare. Han var Svenska
Akademiens bibliotekarie i mer än 40 år.
Vitterhets-akade-mien kallade honom till ledamot, Lunds universitet till
hedersdoktor, in- och utländska ordnar kunde han pryda
sig med när han någon gång visade sig i stora världen.
Men han höll sig helst i »tjänstgöringsrummen» på Kongl.
Biblioteket, där han aldrig ägde någon säng, ty asthman
tillät honom icke att i liggande ställning söka hvilan. Som
omväxling från de kära korrekturen sysslade han gärna
med spiritistiska skrifter men ville icke därför erkänna att
han tillhörde spiritisternas sekt. De »trosförvandter» han
helst såg hos sig, voro de bibliografer och litteraturhistoria
af den nya skolan, hvilka med rätta i Gustaf Edvard
Klemming sågo sin lärofader.
Två år efter uppnådd pensionsålder erhöll Klemming
afsked från chefsposten vid Kongl. Biblioteket. Han var
redan då starkt medtagen af sina krämpor och försöken
att fortfarande umgås med de kära småtrycken i Kongl.
Biblioteket måste snart afbrytas. Han flyttade till landet
för att dö. Knappt en vecka återstod af hans sjuttionde
lefnadsår, när hans önskan gick i fullbordan. Klemming
afled på Kesäter i Södermanland den 31 augusti detta år.
H. W.
Svea 1894.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
