Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett besök i Runebergs hem i Borgå af Gustaf af Geijerstam. Med 4 illustrationer efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dikter, hvilka Runeberg beundrade i hela sitt lif och ända
in i det sista plägade läsa — en känsla, hvari han och
Tegnér, samtidens antipoder inom svensk diktning, på ett
egendomligt sätt enades. Denna bok låg kvar på stolen
ännu i det ögonblick, då han dog.
Ömhet mot andra, in i det sista glädje öfver naturens
lif och poesins skönhet — därom berätta dessa svaghetsår.
Och intrycket blir dubbelt vemodigt därigenom, att man
alltid har svårt att ens i fantasin föreställa sig Runeberg
som sjuk.
Ty minnet från detta hem är fullt af hälsa och lycka,
och denna lycka får en alldeles särskild prägel, när man
betraktar den mot bakgrunden af nutidens hetsande och
hetsade diktarlif. Inför allvaret och anspråkslösheten af
denna omgifning, där det svenska språkets kanske största
skald lefvat, känner man sig betvifla den alldagliga satsen,
att de små förhållandena måste förkväfva den stora naturen.
Långt borta från buller och hufvudstadslif, njutningsexcesser
och feberaktig lyckojakt har detta hem lefvat.
Omgif-ningen harmonierar med den Runebergska dikten. Ja,
intrycket af denna harmoni är så starkt, att man tycker sig
stå inför själfva hemligheten i denne mans styrka, när man
går omkring i hans hem. Under en tredjedel af sitt lif
har skalden bebott detta hem, och man kan lugnt säga, att
om det man upplefvat skulle betyda de händelser, man
varit med om, så har Runeberg icke upplefvat mycket.
Och dock har han lefvat ett lif, rikare än mångens, som
vid sitt namn fäst minnet af en hel serie historiska data.
Hans lif har förflutit utan stora växlingar i denna vrå af
världen — i en småstad, och han dog, innan han hann
att mista någon af dem, som han mest älskat. Hela hans
diktning vittnar, hur djupt och innerligt denne man känt
tillvarons lycka. Och den hemkänsla, man i dessa rum
erfar, hade denne skald förstått att utvidga, så att den
omfattade hela hans folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
