- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1895 /
63

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bröllopsresa. Novell af Axel Lundegård. Med 4 teckningar af Viktor Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det blir en märklig julafton, ungherrskapet kommer
att fira!» sade onkel Fritz, som stod och balanserade på
två tjocka ben, med händerna knäppta om sin betydande
embonpoint, som om han velat skydda denna framstående
kroppsdel och alla de nyss inmundigade läckerheterna mot
vinteraftonens kyliga luft.

»Tror onkel?» svarade Verner Ericson och log.

»Tror?» invände den lille gubben hetsigt. »Att sitta
på tåget hela julaftonen! Jag vet inte om det kan vara
något speciellt nöje. Om ni åtminstone hade gift er i
går, så kunde ni ha varit i Köpenhamn och dansat där
omkring en julgran i kväll och ätit Gaasesteg och
Risen-gröd och TZbleskiver!»

»Onkel vet, hvarför bröllopet uppskjutits. Och nu
gäller det att taga vara på tiden. Strax efter
Trettondedagen måste jag inträda i tjänstgöring på nytt.»

»Snål permission!» muttrade gubben ogillande. »Men
i ditt ställe skulle jag ha användt tiden bättre.»

»Var inte så säker på det, onkel Fritz! Vi ämna
nog också använda tiden väl!»

»Hvart bär det då närmast, om man får vara så
näsvis att fråga?»

»Mot Söder! Mot Söder, onkel Fritz!»

Den lille gubben fnyste:

»Mot Söder! Också en upplysning! Södern är stor!
Får jag be dig svara med mera precision?»

Men i detta ögonblick af bröts samtalet af den unga
fruns ängsliga röst:

»Min kappsäck! Hvar är min kappsäck?» Hon
blickade ängsligt rundt om i kupén. »Den är glömd!»

»Visst inte, min vän,» försäkrade hennes man. »Var
lugn. Jag har ombesörjt allt.»

Hon tackade honom med en blick och blef lugn.
Men onkel Fritz hade fått oro i sin själ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1895/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free