Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den okända. Berättelse af Thore Blanche. Med en vignett af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dock ångrar han sig icke och han finner icke
den tid bortkastad, som han ägnade åt läsningen och
besvarandet af dessa bref, som växlade i storlek och stundom
kunde upptaga ett par ark, men som alltid voro lika
eleganta och doftade svagt af parfym. Hans i botten känsliga
och veka sinne kände sig sällsamt tilltaladt af denna
egendomliga korrespondens, som han ingått under ett anfall
af pojkaktighet och underförstådt lättsinne, och den
ogenomträngliga hemlighetsfullhet, hvarmed »Den okända» förstod
att omgifva sig, ökade endast behaget af hennes bref. Ett
par gånger hade han frågat sig för i tidningskontoret,
hvem som hämtade hans bref och lämnade hennes, men
fröken kunde icke gifva honom någon annan upplysning, än
att det var en gammal vänlig, men mycket fåordig gumma,
som såg ut som en trotjänarinna i ett bättre hus och som
var mycket orolig, att någon skulle följa efter henne.
Och sålunda kom det sig, att häradshöfdingen efter
ett hälft års förlopp visste lika litet om »Den okända»,
som då han läste hennes annons i tidningen.
Det oaktadt föreföll det honom, som om han känt
henne i flera år.
Det hade varit en märkvärdig korrespondens, och hon
hade låtit honom blicka in i ett själslif, djupt och rikt
som en fjällsjö, hvilken troget återspeglar himlens
skiftningar och de kringliggande bergens linier.
Han kände, att han var på god väg att förälska sig
i denna främmande kvinna, som han aldrig sett, och hvars
namn var honom obekant, och han visste, att han var
älskad af henne tillbaka. Då han för första gången utbytt
det kyliga »min fröken» mot det mera förtroliga »min
kära väninna», hade hennes svar formligen vibrerat af ett
undertryckt jubel, och hennes annars så säkra hand hade
darrat, som om hon varit rof för en häftig sinnesrörelse.
Afven tonen i deras bref hade undergått en förändring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
