Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hasselberg. Minnesteckning af Richard Bergh. Med Hasselbergs porträtt och 9 afbildningar af hans verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenhetens tillstånd. En bättre representant för det
omedvetna än denna flicka, som med näsan i vädret och blicken
riktad in i det blå intet, njuter tillvaron på samma sätt
som grodan framför henne, kunde Hasselberg ej gärna
finna. Hvad konstskickighet i formbehandlingen beträffar,
torde grodan vara det förträffligaste verk Hasselberg
åstadkommit. Dess rygg är i marmorn utförd med en finess
i detaljerna, som kommer åskådaren att formligen se, hur
det spritter af lifslust i den unga kroppen. Oaktadt
lif-lighetén och realismen i behandlingen äger statyn i sin
helhet dock ett orubbligt plastiskt lugn och tillhör på intet
sätt det slags realistiska genreskulptur, som man så ofta ser
i Frankrike. Hvad Hasselberg lärde sig af franska
skulptörer var teknisk fulländning; hvad han däremot ej ville
lära af dem — och detta länder honom till heder — var
deras allt mer öfverhandtagande benägenhet att göra
skulpturen »pittoresque» d. v. s. att gifva figurers ställningar
och uttryck, draperiers fall, Qmgifvande föremål etc. denna
lediga hållning, som man ser å målningar, och som där,
tack vare bakgrunden och en konkret stil i öfrigt, äger
sitt berättigande. Skulpturen är, oaktadt den framställer
formen handgripligare än måleriet, en mycket mer abstrakt
konst — med strängare fordran på idéel stil.
»Uppfinnaren» kallar Hasselberg en staty, föreställande
en gosse, hvilken tankfullt sysslar med ett litet vattenhjul.
Den bildar på sätt och vis en lämplig kontrast till den
tanklösa grodungen, men står, både hvad komposition och
utförande angår, långt tillbaka för denna.
Efter sin hemflyttning till Sverige påbörjar
Hasselberg det verk, som bland de afslutade statyerna blef hans
sista. Det är utan tvifvel ett af hans märkligaste och
personligaste arbeten, fulländadt så väl i hänseende till
komposition som till teknisk färdighet. Statyn föreställer en
liggande kvinnofigur, och han kallar den »Näckrosen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
