Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första positivet. Ett julminne af Gustaf Schröder. Med 2 teckningar af Einar Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dröjde till några dagar före helgen med att låta märka
timret, ty ju flera stockar man hann köra ut, dess mer
penningar kunde man få.
Hvar och en märkare arbetade så mycket han
förmådde, så ock jag. Min bror var hemma och skötte
göro-målen där, och jag for omkring i skogarna, vid älfvar
och sjöar. Ändtligen var mitt arbete afslutadt, men då
var ock julaftonen inne. Jag hade rest hela sista natten
och var först på morgonen hemma.
»Det gick inte,» sade min bror då jag kom in, och
väl förstod jag hvad han menade. Det gick ej att komma
hem till jul, ty aderton mil hade vi att resa, och den
vägen drog inemot tre dagar. »Ja,» sade han, »jag för-
stod, att det icke skulle gå, och detta skref jag till mor,
så hon väntar icke.»
»Nå, ha kamraterna rest?»
»Ja, alla utom P. Honom har jag bjudit hit till oss,
och vid Sara (vår hushållerska) har jag talat så att vi
skola få det som vi bruka hemma: fisk, gröt och Sten
Mattson.»
Allt detta var ju i förhållande till den ortens sed godt
och väl, men hundrade gånger hellre skulle jag velat
sitta upp och köra mot det kära hemmet. Det lönade
dock ej tänka därpå. Polket måste under mellandagarna
utfå sina penningar, och ett duktigt stycke arbete hade
jag att verkställa innan beloppen blefvo uträknade. Det
var att räkna och räkna igen, det visste vi båda, men
julafton och juldagen, dem togo vi fria.
Knappast hade jag packat upp mina don, blifvit
ren-tvagen och omklädd förrän Sara gläntade på dörren och
sade, att nu kunde gossarna komma ned och doppa i
grytan. Gossarna! Ja, herre gud, hvad det lät
hemma-likt! Sara hade sett oss växa upp, varit hemma hos mor
och far innan vi voro- födda, och för henne voro vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
