Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På munkarnas mark. Kulturhistorisk skizz af Rust Roest. Med 2 ruinfragment af Roma kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade ej märke härtill. Han fortsatte att resa upp klostret
och mana fram munkarna.
»Gården eller platsen rnidt uti, som var fyrkantig och
grön om sommaren ägde en art och rätt af asyl eller
fristad för dem, som råkat begå något brott i hastigt mod.
Uti somliga kloster utomlands har jag sett, att midt uti
denna plats varit med konst och händer gjord en afbild af
Oljoberget med Frälsaren på knä liggande och de sofvande
lärjungarna. Om det så varit här, vet jag ej. I så fall
skulle det just varit på det ställe, där stolpe-visthuset eller
sädesboden står.»
Ett kvittrande svalpar flög öfver biskopens hufvud rakt
in i boet högt upp uti kyrkomuren.
»Här är fullt med fågelnästen i de gamla murarna.
Se där ett, och se där ännu ett!»
Herrarna vände sig om, då de hörde den litet läspande
fruntimmersrösten.
Bakom dem stod friherrinnan Magdalena Grönhagen,
landshöfdingens andra fru. Hon var mycket ung, såg
snarare ut som sin mans dotter än som hans hustru. Det
rakt uppkammade och pudrade håret gaf hennes ansikte
ett än ungdomligare tycke. Hon hade vackra, bruna ögon
och en liten, nästan väl liten röd mun. Landshöfdingen
tog mycket kärligt emot henne.
»Det var vänligt, att du sökte upp oss, Malin. Herr
biskopen har haft så mycket att förtälja om munkarna och
deras fård, att det nästan syntes mig som om
kungsgården åter blifvit omskapad till kloster och som jag
vore en inkräktare på munkarnas mark. Men då jag ser
dig min vän, visar du mig till min glädje, att jag
verkligen lefver under Friederichs och Ulrikas milda spira.»
Det var ej att taga miste på, när man såg friherrinnan,
iförd den vida, styfva kjolen af ljusröd brokad och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
