Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Elise Hvasser, af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska skådesplatsen har säkert icke ägt en
mångsidigare kvinnlig konstnär än Elise Hvasser.
Mångsidighet har annars sällan kunnat räknas till våra
skådespelerskors mera framstående egenskaper, huru utmärkta
än många af dem varit. Ingenuen har hos oss alltid varit
ingenue, intriganten intrigant, subretten subrett och den
ädla modern mor och ingenting annat. Så var det icke
med Elise Hvasser. Erån ingenuen utvecklade hon sig
till karaktersskådespelerskan, hvilken med lika slående
sanning kunde i dag återgifva den vilda, kantiga Fanchon i
Syrsan, som Vintersagans plastiska Hermione i morgon;
som den ena kvällen icke föreställde, utan var den realistiskt
koketta, nöjeslystna parisdamen i Froufrou, och den andra
lät den blida, romantiska Sigrid den fagra omstrålas af den
kyska kvinnlighetens renaste och fagraste gloria. 1 dag den
nyckfulla, råa, grymt hjärtlösa grefvinnan Danicheff, i
morgon den fint aristokratiska, varmhjärtade markisinnan
de Villemer; nu den tanklösa, lekfulla dockhemshustrun
Nora, som i ett slag stelnar till is inför lifvets hotande
allvar, — sedan den manhaftiga Lona Hessel, som med
friska fläktar från oceanen och frihetslandet i väster,
kommer och luftar ut i det kvalmiga hem, där samhällets
stödjepelare går och bär på sin lifslånga lögnl Den ena
kvällen sagokvinnan Hjördis, som sprider död och fördärf
hvar hon träder fram med sin själfviska kärlek, — den
andra en hårdt pröfvad fru Alfving, som ser gengångare
från det förflutna resa sig upp öfverallt, och ser sonen
sjunka ner i vansinnets natt, krossad af ett arf, från hvilket
han icke mäktar frigöra hvarken henne eller sig själf.
I öfver trettio år behärskade Elise Hvasser den svenska
skådeplatsen och att uppräkna antalet af de roller hon
där utförde vore nästan detsamma som att nämna alla de
mera betydande stycken som på den uppfördes. Blott
ännu tvenne må här nämnas: hennes Thusnelda i »Fäktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
