Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Sven Ludvig Lovén, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Lovéns val af arbetsfält och däri nom redan gjorda
vackra upptäckter. Sundevall ägnade sig åt fåglarna, Fries
föredrog fiskarna, Lovén valde de lägre hafsdjuren till
föremål för sin forskning, dessa djurvärldens veteraner, hvilka
ännu ingen af de svenska naturforskarna ägnat närmare
undersökning. Detta fält blef Lovéns Han hämtade ur
hafsdjupet upp föremålen för sin forskning och studerade
deras lif och utveckling, innan han lät det döda djuret
hamna i sitt museum. Och han beskref för
forskningsvärlden hvad han iakttagit af former och utveckling. Redan
på 1830-talet utkommo »Zoologiska bidrag af S. L. Lovén»
och öfversattes därur afhandlingar på andra språk. Annu
på 1890-talet publicerade han i Vetenskapsakademiens
handlingar en monografi öfver en klass af blötdjuren.
Lovén uppehöll sig för dessa studier längre tider vid
hafskusten, i Sverige och Norge, ända upp på Spetsbergen,
och hade redan rika samlingar, när han 1841 af
Vetenskapsakademien kallades till intendent och skänkte dessa
samlingar till akademien, hvilken då endast ägde ett
»Conchylie-kabinet» som representant för denna del af
faunan. »Lovéns museum» blef med tiden det förnämsta
i sitt slag i hela världen och därtill en plantskola för våra
yngre zoologer; hans station på västkusten har blifvit en
statsinstitution, undersökningarna af hafsregionernas lif en
världsinstitution. Stora expeditioner ha utsändts af olika
stater för dylika ändamål, och Lovéns lifsverk har burit
de rikaste frukter.
Fornvärldens djurformer i fossila aflagringar hafva
äfven utgjort föremål för Lovéns jämförande granskning,
och hans studium riktades därigenom äfven åt geologien.
1849 höll Lovén i hufvudstaden en serie föreläsningar
öfver djurvärld och geologi, hvilka väckte stor
uppmärksamhet; vid naturforskaremötet 1863 föredrog han
Östersjöns historia. Och på Vetenskapsakademiens högtids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
