Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad kärlek är. Skiss af Anna Wahlenberg. Med 2 teckningar af Gunnar Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man påstod voro ändå skönare och älskligare än Elsa
Morgonstjärna. Men hvar handling för att utplåna henne
ur hans tankar, befästade henne ännu säkrare uti dem.
Hennes bild gick icke ur hans minne, och hennes ögon
lockade starkare och starkare allt som tiden led.
Till sist steg han en vacker dag åter in i riddar
Morgons salar. Nu hade han ingenting att lägga för skön
Elsas fot, men hans föresats var att tjäna henne,
hörsamma hennes minsta vink, och genom sitt höfviska och
ridderliga skick besegra hennes hjärta. ,
Han var hennes trogna page, lyfte henne i sadeln,
då hon skulle ut på ridt, spelade på luta under hennes
fönster och berättade för henne med många vackra ord
om sina äfventyr i främmande land.
Ibland tyckte han att hennes blick blef varm och
djup då den hvilade i hans, och då kunde han inte
af-hålla sig från att fråga:
»Ser ni ännu inte att jag älskar er?»
Men hon svarade:
»Jag ser att ni vill vinna mitt behag. Men att ni
älskar mig, det ser jag inte.»
En gång då de ridit ut på jakt med ett stort sällskap,
och många timmar drifvit villebrådet kring skog och mark,
förirrade de sig ifrån de andra bort i en enslig trakt.
Elsa Morgonstjärnas kinder voro blossande röda. Håret
flöt halft upplöst af ridten öfver hennes axlar och baretten
hade lossnat. Just då deras väg förde dem förbi ett stenigt
bråddjup kom en väderil och skilde den från hennes
hufvud, rullade den omkring på branten och så ned i
af-grunden. Innan den hunnit till bottnen, fastnade den
likväl på en trädrot och blef hängande mellan himmel
och jord.
Då riddar Olof såg det kastade han sig ur sadeln,
och trots Elsa Morgonstjärnas ifriga böner att han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
