Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis de Geer, det nya riksdagsskickets skapare. En minnesteckning af Otto v. Zweigbergk. Med 3 porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådarens uppmärksamhet genom konstruktionens djärfhet
och formernas originalitet, så är den i stället fast grundad
i den nationella folkegendomligheten och väl afpassad efter
de successivt framträdande naturliga behofven. Som en
konsekvens häraf kan man också hos de olika svenska
riks-byggmästarna iakttaga vissa gemensamma drag, och det är
ingen tillfällighet, att de statsmän, hvilka lämnat de
varaktigaste spåren efter sig i vår historia och fullständigast
eröfrat vårt folks kärlek och tacksamhet, icke höra till de
revolutionerande genierna, utan till plikttrohetens och
redbarhetens arbetande medelklass. Det har varit det svenska
folkets lycka, att det i de kritiska moment, då det gällt
de stora och oundgängliga reformerna, nästan alltid kunnat
samla sig kring en redbar och fosterlandsälskande man,
som förstått tidens kraf, utan äregiriga biafsikter
formulerat de nya anspråken och icke begärt större förändringar
i bestående samhällsinstitutioner än som betingats af
hänsynen till allmän trefnad och utvecklingsmöjlighet.
Man får gå ganska långt tillbaka i vår historia för att
finna någon som bättre än Louis De Geer motsvarat detta
specifikt nationella kraf på en svensk statsman, och det är
därför icke mer än rättvist, att det öfver hans nyöppnade
graf hvilar ett soligt skimmer kvar af den enastående
reformhänförelse, som han uppväckte för mer än trettio år
sedan och som inspirerade skaldens ord:
»Nu jublar hela Sveriges land,
nu höjes ifrån strand till strand
ett rop af fröjd och lycka!
Nu är det svenska folket ett,
nu har det manligt sig betett,
nu skall oss intet stycka ...»
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
