Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis de Geer, det nya riksdagsskickets skapare. En minnesteckning af Otto v. Zweigbergk. Med 3 porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina syftemål för några ministrars skull, men fordra icke
heller deras afgång, utan öfverlåta åt ministrarna att själfva
bedöma, när de böra draga sig tillbaka. Sådan är deras
parlamentarism, och den är icke att förakta.»
Till skillnad från många af sina jämnåriga, hvilkas
frihetsideal vuxit upp ur samma jordmån som hans, blef
De Geer aldrig doktrinär, och hans liberalism var friskare
och friare, när han närmade sig de åttio åren, än då han
beträdde den politiska banan. Han inbillade sig ej, som
mången annan, att utvecklingens vagn borde stanna, när
han ej längre kunde vara med om att föra den vidare.
Han hade satt sin kraft in på det fjärde ståndets
emancipation, men han såg längre, och de som ha att taga upp
arfvet efter honom kunna gärna rista på sin vägg de
framsynta ord, som läsas på de sista sidorna af hans »Minnen»:
»Den viktigaste fråga vår statskonst har att lösa är
förbättrandet af arbetsklassens villkor».
Otto v. Zweigbergk.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
