Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildtörne. Berättelse af Frans Hedberg. Med 2 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortfor pojken retsamt. »Jag undrar hvad farbror skulle
säga, om jag talte om det?»
»Förstår du inte att det bara var på lek?» försökte
jag att skämta så godt jag kunde.
»Jag begriper bara inte hur man kan vilja kyssa en
sådan där klöskatt,» förklarade Georg föraktligt, »men
gudbevars, tycker kandidaten det är roligt, så inte ska jag
säga något.»
4-
När hösten kom var Lonny verkligen borta.
Kaptenen hade drifvit sin vilja igenom och bägge flickorna
hade rest till Vevey, där de att börja med skulle stanna
vintern öfver. Kaptenen med fru och hemmavarande dotter
skulle tillbringa hösten och en del af vintern i Stockholm,
där förlofningen mellan Signe och husarlöjtnanten skulle
firas. Det var därför mycket tyst och stilla på Stålhamra
under vintern och jag läste duktiga tag med Georg, som
nu ovillkorligen ville taga studenten till våren eller
åtminstone till hösten därpå, för att sedan gå in vid tekniska
högskolan och utbilda sig till bergsingeniör.
»Är det så att jag skall bli brukspatron en gång i
lifvet,» förklarade han, »så vill jag åtminstone begripa hvad
jag har att göra. För det begriper inte pappa,» tilläde
han sedan vi blifvit ensamma i läsrummet; »han får lof
att lita på förvaltare och lönade ingeniörer, och det vill
inte jag?»
En dag när vi slutat lektionen och med skridskorna
på armen gingo ner till sjön för att få oss en nödvändig
motion ute på den spegelklara isen, sade Georg helt
plötsligt, medan vi åkte kana utför en backe:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
