Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strids julafton. En berättelse från århundradets början af Emil Kléen. Med 2 teckningar af Nils Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tårar i hans ögon. Vet far, jag tyckte riktigt synd om
honom, fastän han ju bara lider sina gärningars lön, som
alla säga, och jag bad gevaljaren att få ta handbojorna af
honom, så att han kunde smaka på julmaten. Till sist
fick jag lof att göra det, och just som handklofvarna föll
på golfvet, började han gråta, så han skakade.»’
»Det var isen i hans hjärta som smalt för
barna-blicken,» sade min hustru, som stått bredvid och hört
på. »Gack du nu till honom, Almenius, och bringa
verket till fullbordan.»
Hvad sedan följde, är lätt berättadt. När jag kom ned
till honom, fann jag den vilde sällen alldeles som
förvandlad, och sedan jag lämpeligen talat en stund med
honom i enrum, bekände han för mig och gevaldigeren,
att det var han som föröfvat mordet för att åtkomma
den dödes penningar. Detsamma upprepade han inför
rätten, omtalande sitt hiskeliga dåd med mycken ruelse,
och såväl domaren som nämnden voro mycket förvånade
öfver den förändring i ord och åthäfvor, han undergått.
Fram på hösten föll konungens dom, och jag följde honom
själf till stupstocken, tröstande honom med lämpeliga
bibelspråk allt intill det sista.
Mången gång har jag undrat hvad det kunde vara
som kom en så stor förändring i missdådarens sinne åstad.
Själf kunde han det icke förklara, utan sade endast, att
när barnet fastade sina klara ögon på honom, kände han
det, som dessa blickar rakt kunde se tvärs igenom honom
och granneliga ransaka hvarje skrymsla i hans hjärta. Det
kan ju ock vara, att en sådan förunderlig makt är det
oskyldiga barnet gifvet, och om slika ting, af evighet
fördolda i den Allsmäktiges outgrundeliga rådslag, höfves
det icke människotanken att förmätet forska . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
