Svea folkkalender / 1897 / 119 (1844) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärseld. Dikt af Fredrik Nycander

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag redan i vanmakt flämtar, och svett på min tinning stannar. Re’n döden i klockan klämtar, jag stönande lifvet förbannar . . . Då hör jag en klocka klinga, ja, nyårets vackra klocka, med toner, som ljusning bringa och härligt till lifvet locka. Och som af en gud besvuret, flyr hädan det gamla året. Af alla dess synder skuret, nu läkes mig själasåret. All skärseldens flammor digna, som ville mig nyss förtära, och läpparna mina välsigna de kval, jag till bot fått bära. Jag som en förlossad gråter, att tiden på nytt sig föder. Jag längtar att handla åter, af kärlek mitt hjärta glöder. På framtidens gungfly träder jag ut med sökande fötter. Ej falskt sig mitt sinne gläder: nu har jag i smärtan rötter!

Fredrik Nycander.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>