Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om dekorativ målningskonst af Tor Hedberg. Med afbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ren omedelbarhet. Endast det bortesta faltet till
vänster, Sergels atelier, bryter sig på ett störande sätt ut
ur harmonien. Med detta enda undantag gör det hela ett
på samma gång starkt, gladt och harmoniskt intryck.
Hvad kompositionen beträffar lider den af ett
väsentligt fel, som man dock icke får tillskrifva konstnären utån
som ligger i själfva uppgiften, sådan den nu en gång blifvit
formulerad. Det är splittringen mellan tre olika ämnen
på hvardera väggfältet. Det hade helt säkert varit
lyckligare, om man nöjt sig med två stora, sammanhängande
kompositioner; det hela hade därigenom vunnit i
sammanhållning och intrycket blifvit större, mäktigare. Nu kan
man icke annat än finna att pelarna fått sig en allt för
betydande, splittrande roll tilldelad, och att målningarna
icke — ideelt taget — sitta så fast på väggarna som
Önskligt varit. De verka för mycket taflor. Konstnären
har nog själf känt detta, och han har sökt att bota därpå,
genom att i rent yttre, arkitektoniskt afseende
samman-komponera de trenne fälten, men hur skickligt detta än
är gjordt kan det dock icke förtaga intrycket af splittring.
Att ingå på någon granskning i detalj af de olika
målningarna är här icke platsen. MeA i allmänhet kan
det anmärkas att det rent måleriska, det konstnärliga
utförandet står vida öfver karakteristiken af de enskilda
figurerna, — om man möjligen undantager Tessin. Den
stora skala i hvilken gestalterna äro utförda motsvaras icke
af någon storhet i uppfattningen; illustratören Carl Larsson
sticker stundom väl mycket fram med sin smak för det
pittoreska, sina lustiga infall, sin spelande barockfantasi.
Högst står midtfältet till vänster, Gustaf 111 i Logården,
med sin mästerligt uppbyggda komposition, sin
utomordentligt vackra färgverkan.
Det hela är i alla fall ett kraftprof af för våra
förhållanden så sällsynt art, att man i glädjen öfver att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
