Svea folkkalender / 1897 / 234 (1844) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett lif. Dikt af Karl-Erik Forsslund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	Men knopp blir blomma, goddag, fru Jord! Din barm är dårande full, din yppiga fägring är vida spord, och kung Sol strör kring dig sitt gull. I riden samman från land till land till att allas bägare brädda med styrkans vin och med kärlekens brand, i svällande sammet klädda. Nu är det sommar och middagstid, hör göken, i väster han gol! Nu sträfva de samman i glädje och id, fru Jord och den starke kung Sol.
*
	Men blomma blir frukt, godkväll, fru Jord, du är fager ännu i din höst! Du sitter som husmor vid rågadt bord, och än sväller högt ditt bröst. Där är fest i ditt hus, och du lyss till dess larm, i glänsande guldrödt siden — hvi drömmer du då, hvi häfves din barm? Är det sorg att din dag är förliden? . . . Är det sorg att dig väntar en dvala tung och att slut är din sträfvans stig? O, från snöhvit bädd skall du uppstå ung, och kung Sol skall vaka hos dig!
Karl Erik Forsslund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>