Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biljardspelarne. Humoresk af Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fogden samt några förnämligare handelsmän, hvilka, alla
kringhvärfda af blå tobaksmoln, som här och där
rosenfärgades af aftonsolens skimmer, höllo på att njuta sin
ungkarlssiesta vid de tronande toddyglasen. Med en
nyfiken sidoblick mot främlingen lutade sig den hvithårige
postmästaren fram mot kronofogden, som ansågs veta det
mesta som tilldrog sig ute i den stora världen, hvarvid
denne med sin godlynt knarriga stämma blott hviskade:
»En haj! En stor haj!» Då kunde postmästaren ej
återhålla sin glädje, utan gnidande sig på de skinntorra knäna
utbrast han: »Det här lofvar något präktigt för aftonen,
ta mig tusingen 1» i hvilken åsikt de öfriga,
hemlighetsfullt klingande med toddyglasen, instämde.
Handelsresande till yrket, i manufakturvaror, och
såsom sådan vida bekant i småstäderna på Sveriges ostkust
under namn af Spanska Bob, hade den nykomne fått den
begärda drycken genom Kalles säkra hand. Han islog till
brädden ett glas af den hetsande gula vätskan och tömde
det kallblodigt. Därefter vände han liksom de öfriga sin
uppmärksamhet mot de båda spelarna. Deras parti tog
emellertid längre tid än Önskligt, då båda spelade illa;
den skallige sämre. Då denne af en slump gjorde en
lyckad stöt, utbrast Spanska Bob, som dittills tyst, med
föraktfullt höjda ögonbryn, betraktat spelet:
»Jag tror lyckan blåser, Mortenson, så du tappar håret!»
En anmärkning, som för sällskapet vid fönstret
bekräftade det rykte, Spanska Bob åtnjöt bland sina bekanta,
att yttra sig sällan, men att, då det skedde, träffa spiken
— denna gång på Mortenssons oskyldiga hufvud.
Ändtligen hade de båda spelarna slutat och återgått
till toddybordet. Då ingen gjorde min af att träda i deras
ställe, reste sig Spanska Bob från sin punschbutelj och
gick med vägande steg, som om han haft fickorna fulla
af guldmynt, dem han ej ville låta onödigt skramla, fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
