Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Dickson. Minnesteckning af A. U. Bååth. Med porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med samma uppmuntrande och oförställda vänlighet, som
om han redan hade passerat polen. Dickson ville ej låta
den af motgången träffade på minsta sätt umgälla hans
egna förluster. Och innan Andrée lämnade det gästfria
stället, var en ny expedition möjliggjord, den just nu
pågående, hvars öde hela den bildade världen med undran
och ängslan afbidar.
Ja, mera än en gång har det med rätta blifvit sagdt,
att hans för polarforskningen epokgörande mecenatskap
städse varit ledt af den nobla grundsatsen: richesse oblige.
Detta hade professor Nordenskiöld långt före Andrée mer
än en gång fått erfara.
»När jag,» säges den förre på tal om detta kapitel ha
yttrat, »efter 1875 års expedition till Jenisej var på väg
till Oscar Dickson med min redovisning, hvilken gaf vid
handen, att resan kostat mycket penningar, väntade jag
nästan få höra eller se någonting, som kunde tolkas såsom
en förebråelse. Men min oro befanns vara fullkomligt
öfverflödig. När jag uppgaf slutsumman, sade Dickson
endast: ’Ja, det är ju naturligt, att en sådan resa medför
kostnader’.»
En annan gång yttrade Dickson: »Om Nordenskiöld
vågar sitt lif, kan jag väl våga min kassa».
Ett sista drag återstår ännu att framhålla, innan denna
egendomligt harmoniska mecenatbild kan anses fullt färdig.
Det var nämligen ej blott med sina penningar, utan äfven
med sin praktiska klokhet och erfarenhet, han halp de
stora företag, som vunnit hans intresse och hvarom följande
må nämnas.
I tre arktiska expeditioner 1858, 1860 och 1864 hade
den unge Nordenskiöld redan deltagit; den sistnämnda hade
han ledt som chef. Dessa expeditioner hade väsentligen
bekostats af staten. Så gällde det Sofia-expeditionen 1868.
Men nu var intet statsbidrag längre för sådana ändamål
$\\ vänta. Hvarifrån skulle man få penningar att fortsätta ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
