Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alfred Nobel. Minnesteckning af Frans Hedberg. Med 2 porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskildt en hjulnafsskärare. Men bredvid denna
verksamhet sysselsatte han sig äfven med sprängämnesexperiment
och uppfann trampminor och stötminor, hvilka under
Krim-kriget användes som skydd för de ryska och finska kusterna
emot de förenade engelska och franska flottorna.
Den 14 oktober 1863 framträdde Alfred Nobel för
första gången som uppfinnare med ett sprängämne som
han själf betecknade som en blandning af vanligt krut med
nitroglycerin. Den 19 september 1869 uttog han patent på
sprängämnet Dynamit, hvilket mer än något annat blifvit
spridt och användt i hela världen. Efter ytterligare öfver
ett tiotal år, under hvilka han vidare utvecklat dynamiten
till ett ännu verksammare sprängämne, extradynamit, uttog
han den 27 februari 1889 patent på det utmärkta rökfria
krutet, ballistit, äfven officielt benämndt nobelkrut.
1894 inköpte Alfred Nobel Bofors och sedan
Björneborgs bruksegendomar, där storartade arbeten gjorts för
utvidgning af verkstäder för kanontillverkning. I
grannskapet af Bofors lät han inreda Björkborns egendom till
bostad och hvila för sin ålderdom. Men skickelsen hade
annorlunda beslutat. Det var vid Medelhafvets strand, icke
på Sveriges gamla, af honom högt älskade jord, som han
sade sitt afsked åt lifvet.
Alfred Nobel dog ogift. Kärleken till hans gamla
mor och till den lifsuppgift han satt sig före, upptogo
honom så helt och hållet, att ingen tid fanns öfrig för
knytandet af ömmare band. Men obegråten gick han
därför icke bort; den stora arbetarfamilj han efterlämnar sörjer
honom djupt, fäderneslandet saknar i honom en af sina
ädlaste söner, och mänskligheten skall helt visst en dag
i honom hälsa en man, hvilken ägde både hjärta och mod
tillräckligt för att tänka stort om sitt släkte.
F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
