Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hemska gästen. Ett minne från koleratiden 1853 af Carl Cederström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trots hennes motstånd och förbannelser infördes hon
i ett rum och försågs med mat och dryck samt med
vaktpost utanför dörren.
Allt detta passerade som nämndt är tidigt på morgonen.
Redan vid middagstid insjuknade kvinnan i den
våldsammaste kolera, och innan aftonen var hon död.
Nu torde väl någon ömhjärtad människa föreställa sig
att detta tillvägagående var liktydigt med ett så kalladt
medicinskt mord. Att så icke var förhållandet är alldeles
säkert, ty med fullkomlig visshet vet man att kolerans
inkubationstid är vida längre än sex timmar, det vill säga
att tiden mellan smittans ådragande och sjukdomens utbrott
ej är så kort som nämnda antal timmar.
Häraf finner man att kvinnan icke ådrog sig smittan
under sin vistelse på sjukhuset och att
kvarhållnings-åtgärden, ehuru olaglig och godtycklig, icke förorsakade
kvinnans sjukdom och död.
Så gick tiden framåt i vårt dystra sjukhus, där
sam-lifvet läkarekåren emellan var mycket god. B. och jag
hade fått oss bättre bostad längre ned på Sevedbåtsgatan
och ehuru huset var något klosterlikt trifdes vi bättre där.
I andra veckan af oktober, då farsoten betydligt
aftagit, stängdes sjukhusets portar. Hela personalen aftackades,
och i vår glädje att få lämna sjukhuset vid de dystra
Tyskbagarebergen gingo vi läkare till källaren Äpplet,
beläget vid Hedvig Eleonora kyrka, och åto en gemensam
middag, hvarefter vi togo afsked af hvarandra för att
arbeta på skilda håll. Två dagar därefter blef jag uppkallad
i kungl sundhetskollegium och där erbjuden en
kommen-dering som sjukhusläkare i landsorten. Anbudet emottogs
ögonblickligen, och därmed hade jag öfverhoppat en grad,
nämligen som biträdande läkare. Detta uppfattades af mig
ganska lifligt och med stor tillfredsställelse.
Svea. 1898. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
