Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Curry Treffenberg, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sina eldiga ögon bar vittne om en passionerad själ.
Härtill kom en ovanligt stark, välljudande stämma och en
lågande deklamation, som skulle ha gjort heder åt en stor
tragisk skådespelare ...»
Ett väldigt, dramatiskt intryck gjorde också talaren,
men knappast ett politiskt. Talet var bildrikt, poetiskt,
och i högsta grad häftigt. Talaren afbröts af yttringar af
både klander och bifall. »I själfva verket var oväsendet
obeskrifligt, dock endast med oljud, som knappast
beledsagades af en enda gest», säger De Geer. Otvifvelaktigt
har talaren drifvit en och annan af de tveksamme öfver
till bifallsmännens led, knappast omvändt någon af dessa.
Emellertid nedsteg Curry Treffenberg som en
namnkunnig man, hvilken visat sig som god talare, fullödig
anhängare af den Boströmska statsläran och en orädd kämpe
— med det varmaste hjärta.
Han var då omkring 40 år, född i Göteborg den 1
mars 1825. Hans far lämnade fäderneslandet i sonens
gossår och denne uppfostrades hufvudsakligen af sin
morbror, konrektorn i Skara N. L. Ahlberg, dels på
landt-egendomen Asbräcka invid Göta älf, dels i Skara, från
hvars gymnasium Curry 1843 dimitterades till Uppsala.
Tidtals var han »student på kondition», promoverades 1851
till filosofie doktor och aflade två år senare juridisk
ämbets-examen. Efter några års tjänstgöring och förordnanden
blef han 1860 länsnotarie och 1862 landssekreterare i
Vesterås län.
Sin första riksdag bevistade han 1865—66, men lät
icke af de konservativa ledarna förmå sig att svärja
partifanan. Tvärt om, han gick då som sedermera, i riksdagens
båda kamrar och i kyrkomötet, sin egen väg, förenande
åsikter, hvilka vanligtvis tyckas vara oförenliga, och alltid
med värma och skärpa förande sina åsikters och sina
känslors talan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
