Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En julhistoria af Olof Rubenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var endast ett par grader kallt — ett präktigt julväder.
Bjällrorna pinglade, men de promenerande trängde sig
oförskräckt fram mellan slädarna, som måste köra långsamt.
Trottoirerna räckte icke till för alla dessa vandrare, unga
och gamla, alla paketbelastade, som ännu i sistl stunden
voro ute för att göra sina uppköp.
Oaktadt den klara dagen var det dock så mörkt, att
ljusen voro tända öfverallt i butikerna. Från gatan kunde
man genom de stora fönsterrutorna se den lifliga handel,
som ägde rum där inne, huru människorna trängdes,
arm-bågade sig fram till diskarna, vände på sakerna, medan
expediterna skyndade hit och dit, gestikulerade och öfvei>
talade, tills varorna slutligen slogos in och köparna
bemödade sig att komma fram till kassorna.
Ett härligt julväder, tänkte direktören — och liflig
handel! Vi lefva i goda tider. Man har skäl att vara
nöjd. Pardon, fröken! Och han tog af sig den höga
hatten för en liten fröken, som, med hufvudet vändt mot
ett bodfönster, gick rakt på honom. Den lilla fröken
rodnade, böjde på hufvudet och skyndade vidare.
Direktören vred sina mustascher. En söt tös, tänkte
han. Hon får säkert många julklappar. Och han svängde
gladt med käppen och kände sig helt upprymd. Ah, hvad
Stockholm var för en treflig stad! En hvit skönhet så här
vid julen, ren och kysk och ändå full af glädje . ..
Han gick in i en cigarrbod och bad om två lådor af
den vanliga sorten, en svag och en stark. Ja, de skulle
komma hem inom en timme. Direktören behöfde icke
vara orolig.
När han åter kom ut på gatan, såg han en person,
som stod på trottoiren och icke tycktes veta, om han
skulle gå öfver gatan eller icke. Det var en liten karl,
slätrakad, d. v. s. att han skulle varit det, men han var
tydligen icke rakad på ett par dagars tid, ty borsten syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
