Svea folkkalender / 1900 / 21 (1844) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Århundradet 1800—1900 - Historisk återblich öfver århundradet af Otto Sjögren. Med 33 porträtt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjuta den nya tidens friska vin i den gamlas torra läglar.
Hans stora seger på slagfältet vid Marengo hälsades
därför som det nya århundradets soluppgång, och furstarna
själfva, ja till en början i någon mån äfven Gustaf IV Adolf,
blickade med förhoppning upp till
förste konsuln. Fru Lenngrens
»Bravo, bravo, Bonaparte!» gällde
i de djupa lagren vida mer än som
uttryck för krigsgudens förtjusning.
Det jäsningstillstånd, hvari vårt
samhälle redan befann sig, företedde en
märklig symptom vid 1800 års
riksdag. Mot den ljusskygga
absolutis-men inlades genom
adelsskapsafsägel-serna en protest, verkande med
kraften af en elektrisk stöt. Mot
Toll, den förgångna tidens man,
framtedde sig i dessa uppträden för första gången Georg
Adlersparre och Hans Järta, som bebådare af en ny tingens
ordning.

Bonaparte.

Men händelsernas utveckling går sällan i räta linier.
Genom blodröda skyar trängde sig med underlig
färgbrytning strålarna af det nya seklets uppgående sol, och för
en byggnad, »rest på fredens grund af sanningen», syntes
det väntade grundläggningsarbetet uteblifva. Förfarandet
mot hertigen af Enghien — sekelbegynnelsens
Dreyfus-skandal, utspelad visserligen på helt annat sätt än
sekelslutets — medförde dock samma verkan så tillvida, att
Frankrike för brottets skull förverkade Europas sympatier
och mot sig uppkallade den stora koalitionen. Men
tide-hvarfvets man gaf ej vika, han satte tvärtom kejsarkronan
på sitt hufvud, han tryggade densamma genom den blodiga
segern vid Austerlitz, och under sin påföljande
segerbana tycktes han med kanondunder vilja inviga, om ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>