Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Århundradet 1800—1900 - Samfärdsmedlens utveckling i Sverige under århundradet af Gustaf Nerman. Med 8 porträtt och 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägar, hvilka dock i allmänhet länge blefvo både backiga
och krokiga. Det är först under detta århundrade,
hufvud-sakligast från och med 1841, då Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen bildades, som insikten om nyttan af goda
vägar småningom vunnit insteg, hvarför också rikliga anslag
blifvit beviljade af staten för detta ändamål, hvarjämte
kommunerna bidragit med högst betydliga summor. I sin
helhet hafva de allmänna vägarna inom Sverige betingat
en kostnad af ej mindre än 27 millioner kronor och uppnå
för närvarande en längd af minst 61,000 kilometer. De
vid dem belägna skjutsstationerna, hvilka år 1880 funnos
till ett antal af 1,488, blifva årligen allt färre, en
naturlig följd af järnvägarnas hastiga utveckling.
De århundradets uppfinningar, som jämte ångfartyget
och lokomotivet haft den största betydelsen för
samfärdseln äro telegrafen och telefonen.
Redan 1808 hade tysken Sömmering sökt tillgodogöra
sig den elektriska strömmen för att på långa afstånd
af-sända meddelanden, men det var först sedan de
elektromagnetiska fenomenen 1820 blifvit upptäckta af dansken
Örsted, som ett brukbart telegrafiskt system kunde
konstrueras. Den förste, som insåg den Örstedska upptäcktens
betydelse för att på långa afstånd afsända bokstafssignaler,
blef amerikanaren Morse, hvars system sedermera vunnit
insteg i den civiliserade världens alla delar.
Frågan om elektriska telegrafer började i vårt land
först 1852 att på allvar diskuteras, då generalmajor C.
Akrell i maj af Kongl. Maj:t erhöll i uppdrag att uppgöra
en plan för de linier, som skulle vara af största
betydelsen för riket. Sedan han redan i oktober inkommit med
sitt utlåtande, bestämdes följande år, att en telegraflinie
skulle dragas från Stockholm öfver Uppsala, Västerås,
Örebro, Mariestad och Venersborg till Göteborg samt vidare
från denna sistnämnda stad till Helsingborg, men att till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
