Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En äfventyrlig affär. Bondhistoria af John Johnson. Med 2 bilder av Osc. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mpr! Nu ska vi röra på skanko, som på ett par
lärkvingar!» Och så fick hon en riktig klatsch af
tömlyckan när det bar af te fjärs’man, som bodde en knapp
fjärdingsväg därifrån.
Fjärdingsmannen var hemma och måtte gå ifrån allt
hva’ han hade för händer och sitta upp, se’n han
skyndsamt rustat sig för färden.
»Hand- och fotbojor ä fäll mä — tu par — för di
va’ två?» frågade bond’.
»Handbojor ä’ tillräckligt,» sa’ fjär’sman, nervöst han
ock, af bondens hetta, ty han var ny i tjänsten.
»Alfvestamärra* riktigt halfgalopperade utefter den släta
och jämna landsvägen, för nästan hvart annat steg kastande
länderna i luften, som en hare. Men undan gick det!
»Ho’ skulle in ve ’brandkårV i själfvaste Stockholm,
så ’kring* ä ho den märra,» skröt bond’ under det han
åter lät tömlyckan hvina. Och »Alfvestamärra» kunde
helt säkert inte begripa hva’ som geck åt husbond’, inte
kom dom ifrån sta’n och inte var dom på nå’n marknad.–
»Där går do’m, ta mig fasingen!» skrek plötsligen bond’,
när han och fjärdingsman åkt ungefär en mil och den förre
på afstånd varseblef de bägge »logerarna» framför sig.
Ögonblicket därpå upphunnos de och grepos midt på
landsvägen.
Den- scen som nu utspelades tedde sig som följer!
Jag vill för omväxlings skull, teckna den »dramatiskt*.
Bonden (sedan han hoppat ur skjutsen). »Nu ä* I
"fast" era ?tjufstrykar!’ Hvar ä ’urklocka’, som I stal i
morse, hem hos mig?»
Gamle baron (med värdighet, men vänligt). »Min
gode man! Var det hos er vi låg i natt? (Hjärtligt) Tack
för värdskapet. Men hvad har händt?»
Fjärdingsmannen (som gripit den unge herrn, och
håller honom fast). »Fram med ’urklockan’, som I lär ha’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
