Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från årets konstlif. Några anteckningar af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen i den ålder, då det först och sist gäller att lära se
och att lära efterbilda naturen direkt, koncist, personligt.
Arets konstalstring har — äfven om man frånräknar
det, som de stora utställningarna haft att framvisa — varit
liflig nog. Litet emellanåt har man haft tillfälle att gå
upp på Nationalmuseum och bese de förslag till
arkitektoniska eller skulpturella konstverk, i hvilka utlysta
pris-täflingar resulterat. Täflingarna ha gällt John
Ericssons-statyn för Stockholms stad, Sten Sture den äldres
monument för Riddartorget i Upsala, monumentet på de
svenska krigarnes graf vid Pultava — Magnus Stenbocksstatyn
tillhörde fjolåret — och i byggnadsväg har man täflat om
den arkitektoniska anordningen af tornet Kärnans i
Helsingborg närmaste omgifningar, om allmänna brandstodsbolagets
nybyggnad vid Skeppsbron n:o 20, om bebyggandet af
Kaptensudden på Djurgården, om den blifvande
Amiralitets-kyrkan i Karlskrona.
I John Ericssonstäflingen segrade John Börjeson med sitt
energiskt och lifligt hållna monument. Utgången af denna
täflan var särskildt märklig i det afseende, att professor
Börjeson utan att följa programmets föreskrift, att
monumentet skulle utgöra en staty af John Ericsson, gjort en
byst af denna och satt en staty, som symboliserar arbetet,
nedanför sockeln. På samma sätt hade vid täflingen i
Göteborg 1896 Ingel Fallstedt dristat sig till att göra en
byst af John Ericsson och satt ett lejon därnedanför. Hans
skizz, som var mycket vacker och originell men ej följde
programmet, blef tyvärr ej antagen, men den staty, han i dess
ställe fick utföra, har nu på hösten blifvit aftäckt i Göteborg.
Dess mästare var då ej längre bland de lefvande — det är
nog ej behöfligt att här påminna om hans sorgliga slut
och ej behöfver jag påminna om, att han var en konstnär
af betydenhet inom sitt fack i porträttskulpturen. I täflan
om Sture monumentet, en uppgift, som medförde ökade svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
