Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frestad. Dikt af Daniel Fallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»åt mig, åt mig den pärlan gif!»
hans mun, hans ögon sade.
»Den skänktes dig som en tribut
af västerhafvets vågor
att glimma för en kort minut
bland snö af idel lågor.
»O, gif mig den! Jag älskar dig.
Låt hafvet oss förena!
Bort öfver det du följe mig
och se’n — må världen stena!»
Hon lyddes blek till frestarns röst,
hon såg hans ögon lysa
med glans som stjärnornas om höst,
när fjärden börjar frysa.
I nästa nu hon varit såld,
om icke i detsamma,
när hon var nära i hans våld
en flickröst ropat: mamma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
