Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fosterländsk bragd. Ett norrlandsmotiv af Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resa!9 Jag gick in och frågade, hvad det var. Det var
vid ett vägbygge i Ångermanland. Lönen var god, men
man skulle fara tvärt. Det lyckades mig att skaffa man i
mitt ställe hos husbonden, där jag var stadd, och jag for.
Sedan dess har jag varit på olika ställen i Norrland och
sysslat med litet af hvarje: i skogarna, vid sågverk,
järnvägsbygge och så vidare.»
»Ni slog Amerika ur hågen med detsamma ni kom
hit upp?»
»Nej, inte förr än jag fick se den här,» svarade han
med en nick åt hustrun.
»Nå, nu inträder hjältinnan i berättelsen,» skrattade jag.
»Det är ju alldeles på tok att jag sitter här och har
hela diskningen kvar,» for hustrun upp.
»A, sitt du. Du kan diska i morgon. Då har du
inte Saxon kvar här. Jag kan för resten hjälpa dig litet
senare.»
»Jag med,» tilläde jag. »Men det är mot villkor,
att ni blir här inne en stund.»
Vi skrattade öfver lag, och så återknöts samtalstråden,
genom min fråga hvar de unga tu träffats.
»Det var vid Svartviks sågverk i närheten af Sundsvall.»
»Hur möttes ni då?»
»Det var i logen, ty jag vardt goodtemplare där vid
Svartvik. Inte för att jag var rädd för att bli någon
supare, för jag har aldrig haft någon lust på starkvaror,
men det var just som den bästa delen af ungdomen, som
hörde till logen.»
»Hur gammal var ni då?»
»Tjugu år och hon aderton.»
»Är ni sörländska?» frågade jag hustrun.
»Nej, men mina föräldrar voro det.»
»Äro de då redan bortgångna?»
»Ja. Mor dog, då jag föddes, och far omkom i sågen
för sex år sedan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
