Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fosterländsk bragd. Ett norrlandsmotiv af Saxon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon kunde där nere vid sågverket. På våren kom hon
upp, och samma dag vigde prästen oss samman. Så
be-gynte vårt tåg hit. Det var hon och jag, två
timmerkarlar, en klöfjehäst, två kor och fyra getter. När vi
kommo fram och jag sade: ’Här är det/ kämpade Fia
tappert för att återhålla tårarna. Hon var nog ledsen fast
hon aldrig erkänt det, men aldrig har hon klagat. Första
natten sofvo vi under bar himmel. Till andra natten hade
vi fått i ordning en riskoja åt oss och en åt
timmerkarlarna. Djuren stodo bundna vid ett par kullblåsta träd.
På tredje dagen begynte vi uppförandet af stugan — virket
var hugget vintern förut. Snart var hon färdig, och då
togo vi upp möblerna, som stått kvar i kyrkbyn. Ja, så
begynte vi, och allt, som här är odladt, ha vi med våra
egna händer tagit upp från ris och rot.»
»Ni får lof att visa mig alltsammans,» sade jag.
»Så gärna,» svarade han, afgjordt, glad öfver mitt
intresse.
»Men först skola vi torka diskarna åt mor i huset,»
skrattade jag.
»A, jag får väl försöka hinna med det själf,» skrattade
hon tillbaka.
Broberg och jag gingo omkring och besågo allt:
åkrarna, beteshagen, ängen, ladugården, stallet, fårhuset,
svinstian, mjölkkällaren, visthusboden, trädgården —
ingenting glömdes. Och allt var prägladt af samma
ordningssinne och smak som inne i stugan.
Till kvällsvarden hade småttingarna plockat smultron,
men den främmande farbrorns tacksamhet därför hade de
somnat ifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
