Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Karl Fredrik Wærn, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falu bergsskolas elever under deras praktiska öfningar
(1839). På faderns kontor erhöll han inträde 1840, blef
bolagsman i firman 1844, gjorde årliga utländska resor
för försäljning af firmans järn och afslutade aldrig sina
studier. Tvärtom, han utvidgade dem. De sträckte sig
icke endast till kemiska och tekniska ämnen, till
handels-och näringslagstiftning, till statistik och nationalekonomi,
till historia. Världsbildningens skönlitteratur var honom
äfven kär, och konsten ägde hans intresse vid sidan däraf.
Det är nog möjligt att hans håg icke bands med allt för
starka band vid firmans affärer, och medborgerligt
förtroende skyndade tidigt att ytterligare taga hans tid ifrån
dem. Ty redan 1847 fick Waern efterträda sin fader som
riksdagsman för Göteborg.
Skråbanden voro just då lösta genom den nya
närings-lagstiftningen, och svallvågor af missnöjet spelade in till
och med i borgartalmannens hälsningstal till konungen,
hvaröfver ståndets nästa plenum genljöd af gillanden och
förkastelser. Waern delade icke talmannens »oro och
bekymmer» öfver de nya näringsförfattningarna, men väl
förvåningen öfver höjda militärkraf »under djupaste fred».
Thore Petré hade icke velat vara med denna riksdag och
kunde således icke understödja sin gamle väns son i
dennes strid för den nya strafflagen, för undantagslagars
upphörande, för klok sparsamhet med statsmedel. Waern
satt i Statsutskottet, så ung han var, flitig talare under
plena, kort, tydlig, rakt på sak.
Innan följande riksdagen begynte, hade Waern
ut-gifvit en ganska vidlyftig statsrättslig skrift, i hvilken han
tog »det konstitutionella systemet» i betraktande, så väl
i allmänhet som med särskild hänsyn till den gällande
svenska grundlagen och den föreslagna riksdagsordningen,
hvilken som kunglig proposition hvilade från föregående
riksdag, till antagande eller förkastande. Petré och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
