Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingmarssönerna. Berättelse af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Säg mig nu, Kajsa, hur ni kom underfund med att
Brita inte tyckte om Ingmar?» sade modern.— »Ja, det
hörde man ju strax från början, att folk sade, att
föräldrarna tvingade henne,» sade gumman undvikande. —
»Tala ni rent ut, Kajsa, för när jag frågar, så behöfver
ni inte krusa för att säga sanningen. Jag tänker, jag tål
att höra, hvad ni kan säga.» —
»Jag skall säga, att hvar gång jag kom till Bergskog
på den tiden, tyckte jag hon såg förgråten ut. En gång,
då hon och jag voro ensamma i köket på Bergskog, sade
jag till henne: ’Det är ett grant gifte du gör, du Brita T
— Hon såg på mig, som om hon trodde jag gjorde narr
af henne. Och så sade hon: ’Det må du säga, Kajsa.
Grant är det.’ Hon sade det så, att jag tyckte jag såg
framför mig Ingmar Ingmarsson, och han är ju inte vacker,
men det hade jag aldrig tänkt på förr, för jag har alltid
haft en stor aktning för Ingemarerna. Men nu så kunde
jag inte hjälpa, att jag smålog litet. Då såg Brita på mig
och sade än en gång. ’Ja, grant är det,’ och vände sig
ifrån mig och rusade in i kammaren, och jag hörde, att
hon gaf sig till att gråta.
»Men då jag gick, tänkte jag för mig själf: Det blir
nog bra ändå det där, för allting blir bra för Ingemarerna.
Jag undrade inte på föräldrarna, om jag haft en dotter,
och Ingmar Ingmarsson friat till henne, skulle jag inte ha
gifvit mig någon ro, förr än hon hade sagt ja.»
Ingmar låg kvar på sängen och lyssnade »Detta gör
mor med flit,» tänkte han. »Hon har blifvit undrande
öfver den här rödfärgningen och öfver äreporten och öfver
stadsresan, som jag skall göra i morgon Mor tror, att
jag tänker fara och hämta hem Brita, mor vet inte, att
jag är en sådan stackare, så att jag inte kan.»
»Nästa gång jag såg Brita,» fortsatte gumman, »var
hon redan nedflyttad hit till Ingemarerna. Jag kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
