Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afsigkommen. Skiss af J. L. Stockenstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funderat på hur han skulle få dessa slantar att räcka till
ett mål mat. Att gå in på ett mjölkmagasin och förtära
ett glas mjölk och ett franskt bröd bjöd emot för hans
högmod. Han hade förlorat allt det han haft att högmodas
öfver: samhällsställning, penningar och anseende, men
högmodet satt kvar, förorsakande honom oräkneliga lidanden
och hindrande honom från att ägna sig åt något
anspråkslöst arbete.
Några regndroppar började falla och han drog sig
tätt intill husraden, stack händerna i byxfickorna och
började fundera på hvar han skulle finna skydd för ovädret.
Han tittade in i hvarje portgång, som han gick förbi, men
där fanns alltid folk, som passerade ut och in, springpojkar
med bref och konnoissementer, bärare med lådor och paket,
kontorister, stadsbud och telegrambärare, alla viktiga och
beställsamma i medvetandet om sin tryggade ställning i
samhället, oantastliga medborgare med fast anställning,
hyreskontrakt, skattek vitton och välfrejdsbetyg. Med en
föraktlig blick knuffa de undan lösdrifvaren, som går i
vägen för dem.
Den utstötte slinker ned i en af de mörka gränderna.
Inne på bolagskrogen är gasen redan tänd, den kastar en
bred ljusstrimma öfver de våta gatstenarna. Ett par schåare
från hamnen stanna utanför dörren, därinnefrån höres sorl
och oväsen, skratt och svordomar.
»Bjuder du på en sup, ’Krokben?’» frågade den ene
schåaren. »En smörgåsbit ska smaka bra för resten...
Jag ä’ hungrig som själfvaste hun’turken!»
»Bjud själf, din attan ...»
»Du kanske tror jag inte kan? Men här ä’ inte brist
på knussel, ska du se!» Och han drog upp några slantar
ur fickan. »Tie, femton, tjuge,» räknade han. »In me’
dig och värm strupen!»
Mannen därute såg dem försvinna genom den öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
