Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Adolf Erik Nordenskiöld. Minnesteckning af Harald Wieselgren. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
student, han hade varit med i ett namnsdagsgille 30 nov.
1855, hvarunder sympatier med Västmakterna gjort sig
hörbara, och han uppträdde på själfva promotionsfesten
med en skål för Finlands minnen
»och för den tid som komma skall
blott ej den bringar Finlands fall...»
ja, senare samma kväll, då professor Cygnaeus för ett
versuttryck af Carlén ett år förut vid studentm ötesfesten i
Stockholm förebrått de inbjudna svenska gästerna från
Uppsala och Lund, sprang doktor Nordenskiöld upp i
talarstolen och ropade: »Han talar ej‘ å våra vägnar».
Sådant kunde ej tålas, allraminst när hans »missgärningar»
hyllades af studenterna och af de konstitutionellt
intresserade svensktalande bland Finlands bildade klasser, hvill^a
redan i »fennomanerna» hade ett fientligt motparti.
Nordenskiöld afsattes från sina små befattningar, frånkändes ett
stort stipendium samt förklarades oberättigad att någonsin
bekläda en befattning vid universitetet. Han for ifrån
alltsammans till Sverige, där han under sommaren gjorde
mineralogiska forskningsresor och under vintern, då äfven
hans far vistades i Stockholm, utarbetade några i Kungl.
Vetenskapsakademiens skrifter offentliggjorda afhandlingar
den ena belönad med Lindbomska priset. Samtidigt
arbetade Nordenskiöld å Karolinska institutets laboratorium
och i Vetenskapsakademiens mineralkabinett. Professor Sven
Lovén fäste sig vid den unge vetenskapsmannen och
föranledde hans deltagande som geolog i d:r Otto Torells första
expedition till Spetsbergen. Efter hemkomsten från denna
resa for Nordenskiöld till sitt hem i Finland, där han i
december 1858 mottog Kungl. Vetenskapsakademiens
kallelse att i ledigheten efter aflidne professor Mosander vara
professor och intendent för naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska samlingar. Han antog kallelsen. När han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
