Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fantomer. Dikt af Erik Brogren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FANTOMER.
Jag låg i feber, Rundt omkring 111ig stodo
i tåta skaror vid min hufvudgård
de ungdomsdrömmar, som jag har till godo
och ånnu ej trådt fram i denna vårld.
De trängdes knotande invid mitt låger
och smögo sig med feberns lågor opp
på svettig kudde. En i vrede såger:
Nu år försent, hvi gaf du oss ej kropp?
Vi legat fångne i en låttings hjårna
af långtan pinade att frihet få, .
ja, se på mig, jag bår din skönsta stjårna,
nu år försent, hvi låt du mig ej gå?
Men denne talman såg jag stint i synen,
han hade rått, han nog den skönste var,
på hvålfda pannan öfver ögonbrynen
jag såg likväl han kainsmårket bar.
Med vrede svarte jag: Vik hädan, satan,
jag tackar Gud jag dig ej gaf gestalt
du hade kastat bomber ner på gatan
blott i din lystnad att förändra allt!
Och han svann bort. Med honom ock de andra,
ett brokigt följe, osäll karnaval,
men så jag hörde stilla fotter vandra
och lyddes till ett mjukt och stilla tal:
15. — Svea 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svea/1902/0240.html
