Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källorna. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höfver vatten för att lefva. Så söker den sig dit efter
det, när den inte längre får det genom roten. Det
nödvändiga finna vi alla af oss själfva, om vi icke splittra oss
på annat. Stucke jag den tillräckligt djupt ned i jorden,
den grenen där, skulle den slå rot och bli till ett träd
igen, ty den makten har den — ett vackert och kraftigt
träd. Men den källan skall göra mera än så, den skall
ge människor deras dagliga dryck, och som ett träd skall
här en släkt grena ut sig.»
»Men hvar kommer ådern ifrån? Finns det sådana
öfverallt i jorden?»
Han hörde mina frågor med nöje. Det syntes att
han ofta tänkt öfver dem själf.
»Från molnen kommer allt vattnet. Det kretsar i
tidernas tider som blodet genom människans kropp. Mest
rinner regnet direkt ned i älfvarna igen eller stannar i
grästorfvan en tid och gör sin nytta där och blir utandadt
af blad och strån. Men somt går djupare. Här under
marken» — han klappade på den — »är det också som
sjöar och bäckar. Man ser det bäst, när man gräfver;
där är lager af lera, som icke släpper något igenom sig,
men däremellan är det grus och sten som jämnt droppar
af fukt. Det är sjöarna som solen aldrig lyser på. Ingen
ser dem, men de finnas ändå och ha sitt värf att fylla,
det rinner en ström igenom dem jämt och ger nytt och
nytt igen. Utan dem vore intet lif möjligt, dit gå
rötterna. Inte ens i den strängaste köld, då allt hvad vi se
är is och snö, frysa de djupen till. Ibland rinner vattnet
af sig själf i dagern, inne i skogarna i någon klyfta, och
-den blir en bäck som växer större och blir till älf och
fors. Men man får också gräfva efter det, och då kan
det liksom springa en till mötes, om där är tryck på från
höjderna. Då är det friskare och klarare än någonsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
