- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1903 /
135

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomster. Ur skissboken af Karl-Erik Forsslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag behöfver se dem ibland, de här glimtarna af svart
jord — af mull och stoft —. Den är för öfrigt icke
svart; intet lefvande bär den färgen. Den skiftar inför
ögon, de där vilja se och icke äro färgblinda, i mörkt
rödbruntviolett, en mustig, rikt växlande skala af djup och
varm glans.

Gläns, min jord, och lys, alla mina blomster 1

Jag kommer hem med portören full af orkidéer, för
att plantera dem i ett fuktigt hörn af trädgården.

Det är ett säreget, spännande arbete att gräfva upp
dessa plantor. Det är som en operation af en medveten
varelse, som icke ens är söfd.

Intet är mer underbart än deras rötter —
nyckelblomstrets, brudsporrens, nattviolens. Dessa tvenne händer,
som hålla sig så fast i jorden, som gripit ett så kraftigt
och säkert tag djupt nere i mullen.

Den ena handen är gammal, skrumpen, brun och
mager. Den har arbetat mycket i sitt lif. Det är dess
verk, som syns ofvan jord; det är den, som format den
höga, raka, smärta stängeln, de fina, glänsande bladen, den
täta, rika klasen af blommor. Härliga blommor, fulla a i
honung och doft, stilfullt tecknade och färgade, mästerligt
formade — se på sporren, än rak och djärf, än böjd i
den mjukaste, linjeskönaste bågel

Och allt detta är den gamla torra handens verk, allt
är skapadt af de gamla bruna, magra fingrarna nere i
jorden.

Den andra handen har gripit tag tätt bredvid den
gamla. Den är ung, hvit, fyllig och mjuk. Den har inte
hunnit hårdna af arbete än, inte ännu blifvit sträf och
knotig och rynkad af mödorna. Men full af kraft är den,
senig och bred.

Och när den gamla handen multnat och blifvit stoft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1903/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free