Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerne Björnson af Carl Rupert Nyblom. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid varit en af de många, inom och utom den
skandinaviska norden, som mottagit de skapelser, han,
skalden med Guds nåde, i ingifvelsens ögonblick,
oförvillad af störande prosaiska afbrott såsom polemik
och politik, med gifmild hand strödde omkring sig i
lifvet. De minnesord, han nu nedskrifver, vilja ej vara
något annat än personliga utgjutelser af ett tacksamt
hjärta, hvarför det flyktiga berörandet af skaldens verk
knyter sig till de få tillfällen, då vi sammanträffat.
Det var vid 1856 års studentmöte i Uppsala vi
första gången träffades. Björnson, som blifvit student
1852, var med såsom korrespondent för tidningen
Morgonbladet. Dock fann jag honom ej under de
egentliga uppsaladagarna, utan först på en af de
ångbåtar, med hvilka de främmande gästerna återvände
till Stockholm, åtföljda af en del uppsaliensare, bland
dem undertecknad. Jag hade blifvit lockad med af
min vän Artur Hazelius för att bli hans gäst i
hufvud-staden, och det var han, som föreställde mig för den
redan då märklige unge mannen. Hvad vi talade om,
kan jag nu ej erinra mig, men därpå ligger ingen vikt.
Jag nämner saken, blott emedan jag träffade honom
just i de dagar af hans lif, då efter hans egen utsago
det stora omslaget i hans inre värld inträffade. Det
var nämligen då, han kom till fullt medvetande om
sin kallelse till diktare.
Det första uppslaget kom, säger han, på den
ångbåt, som hade fört honom med sin afdelning på
upp-färden från Stockholm till Uppsala den oförgätliga
junikvällen, då studenterna anlände till
universitetsstaden midt i den halfljusa natten. Han satt med alla
de blommor, han fått, medan aftonsolen förgyllde
Riddarholmskyrkans tak och spira och hela staden
bakom, och människomassan framför viftade, hurra-
11. — Svea 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
