Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Axel Key, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms högskola, hvilka 1869 af Key och hans
meningsfränder sattes främst.
Under tiden hade Key fortsatt sin framgångsrika kamp
för lösningen af »den medicinska frågan», eller reglerandet
af Karolinska institutets förhållande till läkarebildningen, i
konkurrensen med universitetens medicinska fakulteter. Det
är fast otroligt hvilken bitterhet i sinnena som af denna
strid framkallades; därom vittna vederbörandes uttalanden,
inlagor till regeringen, förhandlingar inom riksdagen och
artiklar i tidningar. Ändtligen afslöts striden (1875), i
öfverensstämmelse med Keys program, med full
likställighet i afseende på undervisningen, hvilken däraf skördat
endast goda frukter.
Från 1886 till sin afgång från professuren vid
uppnådd pensionsålder var Key Karolinska institutets rektor.
Vid riksdagarna 1882 till och med 1887 var han för
huf-vudstaden riksdagsman i Andra kammaren och som sådan
af kongl. maj:t kallad till ledamot af den 1882—1885
fungerande läroverkskommittén. Härunder anställdes en
hygienisk undersökning öfver de allmänna läroverken,
såväl för gossar som flickor, och det inkomna materialet
bearbetades af Key. Detta hans arbete, kanhända det
viktigaste af dem alla, bragte klarhet i förhållandena om ock
icke bot för det onda. Hans redogörelse för den
hygieniska undersökningen omfattar en textvolym i oktav på
mer än 700 sidor och en tabellvolym i stor kvart med
233 siffertabeller och 101 grafiska tabeller till lättande af
öfversikten. Själf fostrad i frihet hyste Key ifrån
ungdomen en stark medkänsla för skolornas alumner och
gjorde hvad på honom ankom för att ådagalägga hur det
stod till med dem. Svenska läkaresällskapet hade redan
1877, på anmodan af Svenska läraresällskapet, tillsatt en
kommitté för att undersöka huruvida psykisk och fysisk
öfveransträngning ägde rum i våra offentliga läroverk, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
