Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfvergrufvan. Berättelse af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på det, att det inte fanns något ställe för honom,
kungen, att ta in på. Och då skulle han få lof att
bygga kungen ett slott i den nya staden.»
En af kungens kavaljerer öppnade nu dörren till
sakristian och anmälde, att den stora kungavagnen
vore lagad.
Kungen var i första ögonblicket färdig att genast
aflägsna sig, men han besinnade sig. »Han skall få
tala om sin historia till slut,» sade han till
komministern. »Men han kan gå raskare framåt. Vi veta
redan hur en människa drömmer och tänker. Vi vilja
veta hur hon handlar.»
»Men då prästen ännu satt midt uppe i dessa
drömmar,» fortfor komministern, »kom bud till honom,
att Israels Per Person hade afhändt sig själf lifvet.
Han hade icke kunnat bära det, att han hade sålt
bort sin del af grufvan. Han tyckte väl, att han inte
kunde uthärda, att hela lifvet gå och se en annan
fröjda sig åt en rikedom, som kunde ha varit hans.
Kungen satte sig en smula tillrätta i stolen. Han
höll båda ögonen öppna. »Minsann,» sade han, »om
jag hade varit den där prästen, tror jag, att jag skulle
ha fått nog af grufvan.»
»Kungen är en rik man, han,» sade komministern.
»Han har mycket nog i alla fall. Det är inte på samma
sätt med en stackars präst, som ingenting äger. En
sådan stackare tänker i stället, då han ser, att Guds
välsignelse inte är med hans företag. Jag skall icke
mera tänka på att göra mig själf ära och nytta med
dessa rikedomarna. Men jag kan ju ej låta silfret bli
liggande i jorden. Jag måste taga fram det till nytta
för de fattige och nödställda. Jag skall göra det för
att hjälpa hela socknen på fotter.
Därför gick prästen en dag öfver till Olof Svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
