- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1904 /
45

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Stockholmsbilder af Oscar Levertin. Med 13 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en talla, som träffande skildrar denna tids Stockholm.
Det var den äldsta på 1897 års intressanta utställning
af äldre Stockholmsbilder, skildrad och beskrifven af
grefve F. U. Wrangel, hvilkens utmärkta skrifter öfver
det forna Stockholm spridt så mycket ljus öfver
hufvud-stadens äldre öden. Det är en oljemålning
(Hasselbacken, annat exemplar med åtskilliga förändringar i
rådstuns sessionssal), som med ögonpunkt från
slottsbacken skildrar hela svängen kring strömmen från
Jakobs kyrka till Skeppsholmen. Det är en sträf,
järngrå vinterdag med gles snö på hus och tak under
blytung himmel, svagt strimmad i blekrödt från en
sjunkande sol. I förgrunden skymtar en mur af det
brunna Stockholms slott. Längs den dunkla
vatten-bågen ligga adelspalatsen från gamla Makalös till
Blasie-holmens slut, öde, strödda i snön, och mellan dem
blåser snål nordan. Få människor synas ute. Denna
korta skymningsstund kryper man gärna in i
spisel-vrån och drömmer om soligare dagar. Det är
Stockholm under den stora ofredens och nödtecknens
svältvinter.

Under Fredrik I hämtade staden nytt lifsmod.
Det var nu framför allt borgerskapet, som ryckte fram
Frihetstidens kommersiella och demokratiska
nyttighets-ideal gifva näringens och handelns män ny bet37delse
och själfkänsla. De jämna lagrens framträdande och
besittningstagande af sin stad är det, som framför
allt utmärker Stockholms utveckling under
1700-talets förra hälft. Det är i ögonfallande, hur få stora
byggnader, som nu uppföras. De monumentala
konstruktionernas tidsålder är förbi. Med ett, men
strålande undantag, själfva den Tessinska kungaborgen,
som ändtligen nu reste sig och gaf staden dess
arkitektoniska centrum, räknar knappast någon stor, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1904/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free