Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Ernst von Vegesack, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetsigt ordbyte, som resulterade i att Vegesack lämnade
sin befattning vid Gäfle-Dala-banan och redan efter ett par
veckor begaf sig till Förenta staterna, där slafbefrielsekriget
nyss utbrutit, blef kapten vid ett regemente Ohio-volontärer
snart därpå adjutant hos general Wool samt inom kort
generalstabsmajor.
I mars 1862 afsändes han med förstärkning från Wools
här till general Mansfield, som kommenderade det
för-skansade lägret vid Newports New, hvilket ansattes från
landsidan af sydstatsgeneralen Magruder och på sjösidan
bombarderades af pansarångaren Merrimac. Som bekant,
slutade denna aftär genom den i sjökrigshistorien
odödliga striden mellan denne Merrimac och John Ericssons
Monitor. Vegesack önskade emellertid få under general
M^lellan kämpa i Potomac-armén, och då Wool ej
beviljade detta, tog Vegesack afsked från sin majorsbefattning
och ingick som frivillig soldat i den nämnda armén samt
stred ock som sådan under belägringen af Yorktown och
i slaget vid Williamsburg. Det dröjde dock ej länge,
innan den tappre svensken återinsattes i majorsgrad, och
han blef nu adjutant hos M’Clellan. Under belägringen
af Richmond blef han i tillfälle alt lysande utmärka sig,
likaledes under de sju dagarnes strid från Richmond* till
James-floden. Oaktadt sjuk i sumpfeber, deltog Vegesack
i bataljerna vid Mechanicsville, vid Gainsmille, där hästen
sköts under honom, vid Cross Road och vid Malvernhill.
Därpå utnämndes han till öfverste för 2o:de
Newyork-rege-mentet och snart därpå till brigadchef i general Smiths
division och anförde med stor utmärkelse sin brigad i det
blodiga slaget vid Bull Run.
Sedan han återtagit befälet öfver ofvan nämnda
regemente, hvilket till det mesta bestod af skandinaver och
tyskar, ledde han detsamma med glänsande tapperhet och
honnör i slaget vid Antietam, det förfärliga slaget, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>