Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Carl Fredrik Bergstedt, af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
licistiska arbetet, deltog 1869—1870 såsom grundläggare
och spiritus rector af ett nytt hufvudstadsblad, ett
intelligensorgan — Stockholmsposten — utgaf 1871 —1874
Sveriges kanske yppersta veckoskrift — Samtiden.
Mellan 1855 och 1869 och efter 1874 har han blott
såsom frivillig medarbetare någon gång låtit sin penna
synas.
Men om sålunda hans verksamhet fördelats på vidt
skilda tider, har den under dessa framstått dess mera
intensiv och inflytelserik, byggd som den varit på djupa
insikter, mångsidiga intressen, klar framställningsform.
Dessutom har Bergstedt under det nya
representations-skickets första nioårsperiod varit en framstående första
kammarledamot, och med stort intresse deltagit i flera
kyrkomöten. När han den 26 januari 1903 i sitt 86:e år
kallades hädan, tillhörde han emellertid redan en förfluten
kulturperiod, men i dess utveckling har han gjort viktiga
insatser.
Landtbrukarson från Närke, där han föddes den 24
juli 1817, kom han till Uppsala 1836 och var redan vid
årtiondets slut känd såsom en lofvande ung man. I
1840-talets Uppsala var han en af de ledande krafterna.
Magister 1832 vid tjugufem års ålder och docent i grekiska
under sin politiske antagonist, Palmblad, gjorde han såsom
ung vetenskapsman sig företrädesvis känd som sanskritist.
I studentlifvet deltog han med lif och lust och var en af
den dåvarande Uppsalaskandinavismens främjare.
Efter en längre utländsk resa återkom han 1848.
Resan var företagen i vetenskapligt syfte; dess förnämsta
vinst för Bergstedts framtid blefvo dock tvifvelsutan de
impulser han mottog i samhälleliga och litterära spörsmål
under sin vistelse i England, hvilket för honom nu blef
mönsterlandet. Hans skriftställarverksamhet fick ett afgjordt
engelskt tycke — praktiskt, sundt, realistiskt: »matter of fact».
15. — Svea 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
