Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - Olof Valdemar Vahlin, af Viktor Millqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid, som blef honom öfrig, att tillfredsställa sin
fäderne-ärfda brinnande kunskapstörst. Tendenserna gingo från
början i frisinnad riktning och skärptes än mera genom
studiet af företrädesvis engelska tänkare och historici.
Macaulay var hans älsklingsförfattare; intet under då, att
hans frihetskärlek blef af rent »whiggistisk» art, oböjlig
när det gällde upprätthållandet af stora allmänna
grundsatser men utan ringaste tendens till experiment med
reformer, hvilkas nödvändighet icke håller streck inför det
nyktert pröfvande förståndet men som tillfredsställa
stämningen för dagen.
Han gjorde sig ock snart känd i sin stad som »en
man för sig» med originella vanor, som aldrig stack
under stol med sin öfvertygelse. Revolutionär var ju
denna dock icke, och då hans intresse för och insikter
i allmänna värf ej kunde förnekas, insattes han som
stadsfullmäktig och tjänstgjorde som stadens brandchef. Tillika
var han ordförande i Falu arbetarförening.
Höstvalen 1887 förde honom in i Andra kammaren
som frihandlarnes kandidat och här blef man snart varse,
att man vunnit en man af helt annat kynne än det
vanliga, som icke böjde af för ett slagord, hvilket blifvit
auktoriseradt eller en riktning, som råkade ha vind i
seglen. »Kommunernas själfbestämningsrätt» har
exempelvis blifvit den fras, med hvilken längre gående
nyk-terhetsifrare söka få till stånd steg i förbudsriktning å de
orter, där de äro majoritet, och med denna motiverades
1888 inskränkningar i öl- och vinhandeln. Vahlin
uppvisade nu klart och tydligt, att denna
»själfbestämningsrätt» kunde leda till inkräktning å minoritetens berättigade
frihet och yrkade afslag, då denna senare vore af
mångdubbelt högre värde än den förra. Det var toner af helt
annan klang än man var van att höra från utpräglade
vänstermän, hvilka af undseende för nykterhetsvännerna ofta
hållit inne med sina meningar, då de gått i samma riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
