Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor, med 8 porträtt - August Meissner, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborg har i alla tider varit kändt för sina vackra
flickor, så ock den tid, då August Meissner kom dit. Men
det var isynnerhet en, i hvars mörka, granna ögon han
såg djupt. Flickan hette Abela; men har man sagt a, så
får man säga b — Abela Backman, dotter af franske
konsuln i Göteborg Charles Backman och hans maka, den
sköna emigrantdottern Mathilde de Serre. Hon besvarade
hans kärlek, och de unga tu blefvo ett.
Kort efter sitt bröllop vistades Meissner ett slag i
London, där han spelade i Crystal Palace’s och
Drury-lane’s orkestrar; men med sin unga fru begaf han sig
därefter snart öfver till Finland, där med den nya
teaterbyggnadens uppförande ett lifligt musikalisk-dramatiskt lif väckts,
och hvarest paret Meissner i flere år stannade. Att börja
med var han violoncellist i orkestern, men utbytte inom
kort denna plats mot orkesteranförareposten vid teatern.
Här gingo nu under hans ledning en mängd sångspel och
operetter öfver scenen; till och med Aubers »Muraren»
och Pacii »Prinsessan af Cypern» uppfördes här med
herrar och damer ur societeten samt studenter. En synnerlig
popularitet tillvunno sig i Helsingfors de
symfonikonserter, för hvilka Meissner ställde sig i spetsen. Utom de
största och härligaste orkesterverk upptog programmet dels
solonummer, dels större verk för orkester och blandad
kör: »Athens ruiner», »Paradiset och perin», m. m.
Äfven här medverkade damer och herrar ur societeten.
Flera sedan celebra artister gjorde sin debut vid de
Meiss-nerska symfonikonserterna, bland andra Ida Basilier och
Emilie Mechelin. 1 Helsingfors uppträdde Meissner äfven
som själfständig tonsättare. Han komponerade körer,
romanser, marscher samt äfven ett större verk, musiken till
skådespelet »Svantehvits dotter» — hvilket allt gjorde
stor lycka.
År 1868 på hösten började Ludvig Josephsons teater-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
