Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalkonsuln på slottsbal. Historiett af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nans allvarliga svarta. Men med ett hederligt svenskt
kommendörsband som bakgrund fingo emellertid äfven
dessa småsaker ett nytt värde. Och i ännu högre grad
var detta fallet med det guldskimrande storkorset af
Alli-gatororden, som i ett underbart färgskönt band hängde
snedt öfver toalettspegeln. Det utgjorde ett tecken af
erkänsla från den sydamerikanska republiken Mondego, hvars
visserligen icke så stora intressen i Stockholm Rubin sedan
många år tillbaka med fin takt tillvaratog i egenskap af
generalkonsul. Hans vän don Manuel Garcia, president
med diktatorisk myndighet i den lilla angenäma
transatlantiska republiken, hade redan för fem år sedan sändt
honom den vackra dekorationen som ett minne af en diskret
afhjälpt penningförlägenhet under några gemensamt
till-bragta glada dagar i Monte Carlo. Men ända hittills hade
han icke vågat bära den; den såg alltför befängd ut, och
det var också ett väl stort svalg mellan ett storkors och
bagatellerna på frackuppslaget. Öfver detta svalg hade nu
ändtligen Vasaordens kommendörsband slagit den
nödvändiga bryggan, och med lugnt samvete tog han
Alligator-orden från spegeln och hängde den för första gången öfver
sin röda och guldsmidda uniformsfrack. Och då han nu
fullt färdig betraktade sig i spegeln, var det bara en sak
han hade velat ha annorlunda, nämligen sig själf. Ty han
smickrade sig med att icke vara dum och att till och med
vara en smula människokännare; och detta var orsaken
till att han satte mycket mera värde på sina ordnar än
på sig själf.
Kvällen var vacker och lagom kall och gnistrade af
stjärnor. Rubin beslöt att gå till fots; det var en lagom
promenad. Klockan i Jakob visade på half nio. Han var
alltså mycket för tidigt ute och kunde göra hvad han
ville under en god timme. Han stannade tveksam framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
