Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Sjögren. En karakteristik af Heimdal. Med 2 porträtt och 2 facsimiler af E. Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer—Lindblad—Josephson, — så fick 1880-talets andliga
genombrott härstädes ett fullödigt konstnärligt uttryck i de
s. k. »opponenterna» inom målare- och artistvärlden,
liksom ock ett musikaliskt uppsving inom vårt förut tämligen
dåsiga musiklif då började spåras.
Den mest gifvande insatsen i denna nya
musikrikt-ning har utan tvifvel varit Emil Sjögrens verksamhet som
tonsättare, i all synnerhet som romanskompositör, och då
han nyligen tillryggalagt de 50 åren —- S. är nämligen född
den 16 juni 1853 — kan det ej vara ur vägen att
något närmare skärskåda denna hans verksamhet, som i mångt
och mycket varit så fruktbringande för vår nationella musik.
Visserligen blef Sjögren, när hans första sångcykler i
början af 80-talet utkommo, delvis oförstådd liksom alla
nya snillen, men sedan har han så att säga blifvit vår moderna
musiks ryggrad, af hvilken många af våra yngre tonsättare
hämtat märg att vidare uppbygga den svenska tonkonsten.
Sjögren liksom inkarnerade i musiken den nya
tids-strömningens sjudande lif och dådkraft och har i sina
sånger målat med lika starka färger som någonsin
opponenterna. Ifrån att romansen var en liten genre, en
liten sorg eller liten glädje, upptog S. i sina sånger
hela lifvets förlopp, passioner och lifsöden. Men så har
han också för sina texter haft att ösa ur rika källor såväl
ur den nyare skandinaviska diktningen, som ock i härliga
tyska diktcykler. Till de förra höra Drachmanns, I. P.
Jacobsens, v. d. Reckes danska sånger och Heidenstams
färgglödande dikter, hvarpå som exempel nu endast må
anföras ödesdikten »Molnet», hvilkens exotiska stämning
så mästerligt af Sjögren tolkats i toner.
Med förkärlek har S. behandlat tyska texter och
främst af alla hans sånger stå väl de s. k.
»Delianesång-erna» (»An Gräfin Deliane»), en cykel af 6 sånger ur
Julius WolfTs »Tannhäuser», denna hänförande
»Minnesang» skrifven i nutid om »Tannhäusers», Heinrich v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
