Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla frökens födelsedag. Berättelse af Elisabeth Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA FRÖKENS FÖDELSEDAG.
l/ajorna, som bodde i kapellets låga torn, hälsade som
** vanligt godmorgon på gamla fröken. De frågade
naturligtvis inte särskildt efter att det var hennes födelsedag,
men däremot så mycket mera efter den klara, höga
septemberluften, så ypperligt ägnad för härnadståg mot leda
fiender.
I familjekoret under kyrkans golf stodo kistorna
mögliga och multnande, endast det sista grefliga herrskapet,
frökens föräldrar, lågo i en vacker välvårdad graf öster
om slottet.
Året om var gamla fröken ensam däruppe i de djupa,
tysta rummen, där en svunnen tid gick igen som en blek
vålnad, ty den forna prakten nöttes småningom ut och
ersattes aldrig. Hon kunde gå och se på matsalens
porträttgalleri ; långsamt och stilla som en liten grå skugga
gled gamla fröken från bild till bild och talade med dem.
Hon kände dem alla; de hade bott här som hon, men ej
så trofasta. De sköna damerna bortfördes vanligen af en
krigare eller hofman. Hon var släktens första gamla
jungfru, och med henne dog ätten ut också på spinnsidan.
Men det skulle dröja. Hon ville inte öfverge sitt
älskade slott.
Hon bet ihop sin tandlösa mun som till ett ljudlöst
skall, när hon tänkte sig att kusinbarnen, som inte alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
