Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor med 10 porträtt - Nils Gabriel Djurklou, af Birger Schöldström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språk och folklif», då han 1863 fästes vid Karl den 15:es
glada hof. Af dåvarande konungaparet mycket omtyckt,
erhöll han under sin hoftjänstgöring anbud att, efter
friherre von Stedingk, öfvertaga chefskapet för k. m:ts
hof-kapell och spektakler, ett. anbud, som nog var lockande för
den estetiskt anlagde och vittert intresserade kammarherren,
men hvars törnen mellan rosorna han ock kände till, och
dessa verkade afskräckande.
Under sin hoftjänstgöring bevistade friherre Djurklou
ock den sista ståndsriksdagen. Hans ställning till De
Geer-ska representationsförslaget torde varit oklar; för det var
han nog ej i själ och hjärta, men hans namn upptäckes
dock ej i ridderskapets och adelns protokoller, hvarken bland
talarne eller reservanterne. Med hänsyn till en annan
betydande fråga, som af den tidens regering framlades och
genomdrefs, ställde han sig som mera prononcerad
motståndare, och för dem, som kommo att blicka in bland
dåvarande publicistiska kulisser, var det nogsamt bekant,
att det var friherre Djurklou, som både sufflerade och
delvis genom af honom skrifna artiklar ledde tidningen Nya
Dagligt Allehandas hårdnackade strid mot det
Gripen-stedtska frihandelssystemet och särskildt handelstraktaten
med Frankrike.
Sedan han lämnat Hufvudstaden och ånyo bosatt sig
i Närike som landthushållare, togos både för statens och
kommunens angelägenheter under många år starkt i anspråk
hans på en gång teoretiskt vetenskapliga bildning och hans
kraftigt praktiska förmåga. Han verkade som
antikvitetsintendent, som domänintendent, som verkställande direktör
för Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning, som ordförande
i Örebro läns hushållningssällskap, som dito i riksbankens
afdelningskontor i länet, dito i styrelsen för Örebro tekniska
skola samt som inspektor för Karolinska
elementarläroverket. Äfven i kyrkomötet 1893 deltog han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
